lördag 19 februari 2011



Rösten inom mig säger att det är dags att vakna. Jag måste nu börja se min väg tydligare och påbörja vandringen mot mitt livsmål.


Har du vaknat än? Vad är det som gör att just du ska vakna och vandra? Vet du vart du är på väg?


Hur finner vi vår utlagda väg? Hur får vi vetskap om vad som är bäst för oss?


Jag tror att vi alla bär de svaren inom oss. Om vi bara lyssnar. Det är lättare att söka svaren utanför oss själva, på platser där vi inte är. Varför tror vi att andra vet mer om oss än vad vi själva gör? Varför skulle det vara så?


Är det inte mer logiskt att du vet mer om dig än vad andra vet? Kanske är det av osäkerhet och lättja som vi låter andra styra våra liv. Det finns kanske en rädsla för den storhet vi bär inom oss. Om vi upptäcker att vi är ett med universum och dess energier, innebär det obegränsade möjligheter. Kan vi hantera det? Kan vi hantera vår egen storhet och göra något vettigt av den?


Är det ett omänskligt stort ansvar att bära?


Tänk om det är så att du är en del av allt det största, av allt det fantastiska och det gudomliga. Tänk om du är ett med den gudomliga kraften. Vad skulle det innebära för dig? Skulle det förändra de val du gör i ditt liv?


Jag tror att vi kan påverka våra liv i mycket större utsträckning än vi gör. Jag tror att det ligger en vilande potential i oss alla till att förändra, till att göra skillnad. Detta gäller både i våra egna vardagliga liv och i ett större sammanhang. För det är i det lilla vi skapar de vibrationer som ger förändringar i det större. Vi kan alltid påverka våra egna val och om vi gör det i ett kärleksfullt andetag, ger det positiva ringar på vattnet. Att göra lite är alltid bättre än att göra ingenting.


Börja med dig själv. Skapa det liv du önskar. Börja även där i det lilla. Titta på vad du önskar. Hur vill du att din söndag ska se ut idag? Det kan räcka med att göra en liten förändring. Följ din känsla och gör verklighet av den önskan som kommer till dig i denna stund.


I kärlek till mig själv, till dig och till livet,

Akashbir Kaur

Ännu en vår är i antågande


Trots ihärdig vinterkyla finns det en vår. Fåglarna återvänder och luften är klar och frisk. Solen lyser och himlen är blå. Kan det bli vackrare. När hoppet finns, lever jag. Det räcker att veta att något är på ingång. Då kan man vila i det. Vara i nuet, i vetskap om att en önskan kommer att uppfyllas. I detta fall värme och pånyttfödelse av hela naturen. Höstens och vinterns långa vila är snart över, reflektionens tid är avslutad. Nu kan vi börja agera och leva det vi önskar. Även vi blir på ett vis pånyttfödda. Dofter, smaker och upplevelser förstärks och lusten återvänder. Nu följer en tid av nyfikenhet, upptäckarlust och initiativ. Gå ut och upplev. Lev. Njut!
Tina.

fredag 11 februari 2011

Drömmar


Drömmarna är långt mer viktiga än vi kanske tror. Det är en av få gånger som du har full tillgång till ditt undermedvetna, där det inte finns några regler att följa. I drömmarna får du fritt spelrum och allt är möjligt, även det som du önskar inte var möjligt. Du möter dina önskningar, farhågor och rädslor.
Det är inte alla som minns sina drömmar, men drömmer gör alla. Om du minns vad du drömt, skriv ner det så fort du vaknar. Ofta kan du få en djupare kunskap om dig själv genom att analysera dina drömmar. För mig är det känslan som är den viktiga. Hur mår du när du vaknar? Symbolerna du får till dig i en dröm står nämligen inte alltid för det du tror att de står för. Om du möter något som hotar dig och som du upplever som mycket obehagligt, kan det vara sidor av dig själv som du inte vågar se. Något du kan dra lärdom av.
Inatt drömde jag om ormar, stora och riktigt obehagliga, och de var överallt. Men ormen är en symbol för inre förändringar. Ormen säger till mig att jag ska vara i ständig förändring för att vara ett med den skapande kraften. Förändra din inre värld för att kunna förändra din yttre värld. Så...något mycket obehagligt blev ett vackert budskap till mig.
I vår vardag stänger vi ofta ute våra inre önskningar och rädslor. Det blir lättare så. Vi hinner inte bearbeta. Vi vill leva så enkelt som möjligt. Det finns inte utrymme för introspektion helt enkelt. Låt därför natten bli en plats för en stund av möten med dig själv och det du annars trycker undan. För om vi ska leva ett fullt liv, där hela du får vara med och leka, måste vi möta oss själva någonstans någon stund.
Tina.

tisdag 8 februari 2011

Ditt inre barn


Befria ditt inre från de osynliga kättingar som hållt dig instängd och gjort dig onåbar för dig själv. Alla år av förringande av ditt inre barn har skapat en ohållbar miljö. Hur ska du kunna leva där du är, om du inte är där DU är. Att vara i nuet låter bra, men hur lätt är det egentligen. Att leva enbart i och för denna enda sekund kan vara det svåraste du någonsin har gjort. Och ändå borde det vara så lätt, rätt...och så naturligt, att leva där man är. Just nu. Här och ingen annanstans.

De stunder som jag upplever min totala närvaro i mig själv har hittills varit lätträknade men fantastiska. Den känsla jag känner i den stund av NU är enbart frid, kärlek. Jag slås då av hur underbart vackert livet egentligen är. När vi är där. Jag vill vara mer där.

Varje gång jag får denna känslan i min kropp, följs den av en annan mindre angenäm känsla. Tänk om jag inte lyckas finna den där underbara känslan ofta nog. Tänk om jag plötsligt är gammal och inser att jag alla dessa år har gått och varit någon helt annanstans. Hela tiden sprungit före. Före mig själv. Jag har gått i mina egna fotspår, placerade åt mig av mitt mentala jag, det som inte varit sammankopplat med mitt hjärta. I kontakt med min ande.

Därför har jag nu bestämt mig för att börja skapa nya stigar, med fotspår som satts dit i den stund jag är på väg. Jag ska ta över rodret över mitt liv och låta min mentala del få vägleda mig i de stunder då det verkligen behövs. För det gör det. Vi behöver alla delar av oss själva, men kanske behövs ibland en omfördelning av vem som ska göra vad och hur mycket.

Hur lever du min vän? Är du i dig själv? Är du vän med ditt inre barn, eller sitter det en liten ängslig, osedd och rädd tjej eller kille därinne?

Sat Nam
Akashbir Kaur

lördag 29 januari 2011

Dölj inte din kärlek för världen!


Dölj inte din kärlek för världen. Låt den sprida sig som ett maskrosfrö, lätt och snabbt i vinden. Öppna ditt hjärta och ta emot allt det som erbjuds dig i retur. Absorbera alla kärleksfrön och låt de få slå rot i ditt innersta. Tillåt dig att älska fullt ut och visa din kärlek märkbart. Låt den skapa genklang.
Livet är skört. Det fick jag uppleva igår, då jag möttes av beskedet att en glittrande och fantastisk kvinna nu har lämnat jordelivet. Alldeles för tidigt. Jag fylldes av sorg, men också av tacksamhet över att jag är välsignad med ett fantastiskt liv. Mina ögon såg klart på det jag faktiskt har och omges av, allt det vackra. Mitt hjärta öppnades lite extra och alla mina ord var kärleksfulla. Jag känner mig mycket ödmjuk inför livet. Jag är välsignad. Jag får leva. Jag är här.
Så vänta inte med att vara i kärleken i ditt liv. Ta vara på allt det du har, alla du älskar. Var rädd om dig själv och möt dig med kärleksfull ton. Tala vackert till dig. Anklaga dig inte för saker du gjort. Beröm dig för alla de dagar då du är i ditt bästa jag och sträva efter att vara mer där. Klappa med varsam hand på de du älskar. Sprid det som du ser som det bästa. Låt det flyga i vinden och landa där det behövs som mest. Ta vara på de gåvor du fått i livet!
I stor kärlek och tacksamhet,
Tina.

lördag 22 januari 2011

Vandringen

Vem hjälper dig på din vandring? Vem samtalar du med och vem stärker dig när du är svag? Kärleken finns alltid där för dig, som ett stöd och en hjälpare, i stunder av tvivel och tvekan. Kärleken finns i din innersta röst, i ditt hjärta. Ditt hjärta är din direktkanal till den universella energin, eller Gud om du så vill. Där finns styrka och ren och ovillkorlig kärlek att hämta.

Du vandrar aldrig ensam. Så länge du går med ett öppet och ärligt hjärta och tar ansvar för de steg du tar, finns alltid kraften med dig.

Vi är alla av olika tro och ändå så sammanlänkade. Vi är som ett pärlband av människor rotade i denna underbara Moder Jord. Banden mellan oss är inte alltid synliga och ibland vill vi inte ens se dem, men allt vi gör påverkar andra. Vi hänger ihop. En osynlig tråd av liv binder oss samman.

Så, fortsätt nu din vandring i stark tro på att du är en del av något mycket större. När du går din rätta väg, kommer allt du behöver att söka upp dig på din väg. Öppna upp och ta emot. Släpp din rädsla. Du är inte ensam. Våga utmana, möta och gå vidare.

Ap Sahaee Hoa Sache Da Sache Dhoa Har Har Har
(The Lord Himself has become our protector, The Truest of True has taken care of us, God, God, God)

Sat Nam,
Akashbir Kaur

lördag 15 januari 2011

Du är förlåten



När du går emot din egen sanning mår du dåligt. Då kommer känslor av självtvivel och du överväldigas av skuld. Du släpper in det negativa och det blir som en ond spiral, där rädslor och tvivel tar överhanden. Du börjar känna dig värdelös.

Alla bär vi en inre längtan av att få känna oss betydelsefulla, älskade och mer medvetna, men när vi straffar oss själva och trycker ner oss själva går vi emot den klarhet vi kan nå när vi går mot sanningen och lyfter oss själva.

Du är bra som du är. Alla har vi stunder av tvivel och agerar emot vår sanning. Slå inte på dig själv. Älska dig själv. Förlåt dig själv för att du inte alltid är i hjärtat när du fattar beslut. När du tvivlar, tillåt dig att känna hopp. När du går i mörker, sök ljuset. Det finns. Närmre än du tror. I samma stund som du förlåter dig själv, kommer en strimma ljus att leta sig fram till ditt liv.

När du förlåter dig själv, är du förlåten. Lätthet kommer att fylla dig.
Lär dig av dina felsteg och gå vidare. Låt dig inte nedslås av dem. Alla dina misstag i livet är din lärdom, din livsskola. Ibland gör man samma misstag gång på gång, men till slut kommer du att förstå vad din lärdom är och den dagen påbörjar du din nästa etapp på din livsresa.

Hur ska du kunna njuta av ditt liv om du hela tiden går omkring och känner skuld? Hur kan du börja leva glädjefullt? Hur ska du kunna dansa om stenar tynger din kropp? Hur kan skuld älska?

Kom hem till dig själv. Välkomna dig själv. Se dig som den du är, med alla fel och brister, men se också den underbara och unika varelse som du är. Förlåt allt. Gå framåt. Idag är en ny dag. Lev här och nu. Allt kan förändras. Allt kan bli perfekt. Om du bara tillåter det. Ljuset finns.

I kärlek till dig,
Akashbir Kaur