Hej kära vänner!

Nu skriver jag även på Facebook på min nya sida: http://www.facebook.com/AkashbirReikiCoaching Om du vill läsa mina tankar och texter oftare, sök dig till denna sidan. Jag skriver där nästan dagligen.

I kärlek,
Tina.

Mina möten med andevärlden har gjort mig till en bättre människa. När man möter den världen inser man alltings samband, att det är angeläget att man tar vara på människor, att man ser att alla människor har samma ursprung. Vi hänger ihop. Det känns angeläget att vara en god människa, att skapa positiva händelser och upplevelser istället för negativa tankar och elakhet. Våld föder våld. Kärlek skapar mer kärlek. En människa som känner sig uppskattad och älskad, ger kärleken vidare.

För det är ju kärleken som är det viktiga. Ofta sätter rädslor upp hinder i vår väg och gör livet komplicerat. Vi stänger våra hjärtan av skräck för vad som kan hända om någon släpps in i det innersta av oss själva. Vad är det vi vill dölja? Vad är det som inte får komma fram i ljuset? Är det oss själva vi vill gömma för omvärlden. Eller är det så att vi inte ens själva vet vad som finns där inne i vårt djupaste rum?

Alla människor har goda och mindre bra egenskaper. Det är helt enkelt så vi ser ut. Alla har vi skuggsidor, som en del av oss. Vi måste acceptera denna sida, men fokusera på det som får oss att växa. När man är i sitt bästa jag, är man oftast väldigt lycklig. När du är lycklig, ger du din lycka vidare. Vi kan inte alltid vara lyckliga, men vi kan alltid vara lyckliga någon gång. Då sprider vi den vidare till andra. Kanske inte lyckan i sig, men viljan att vara lycklig.

Att vara lycklig är inget självändamål, men det måste vara ett mål att vilja må bra och känna harmoni i sitt liv. Det är då vi skapar de bästa förutsättningarna för vår själ att växa. Vi känner lust att utvecklas. Vi klarar av utmaningarna vi möter, vi har mer överseende med andra människors dåliga dagar och vi vill leva.

Sat Nam

Akashbir Kaur

And those who were seen dancing...

Det är inte alltid lätt att vara den som går en annan väg, men så länge jag hör musiken och känner glädjen i att dansa känner jag ändå längst inne att jag är på rätt väg. Återigen handlar det om att välja väg. Vad är viktigast, att följa mitt hjärta i min egen upplevelse av dans och glädje, eller att bry mig om vad andra tycker om att jag dansar utan musik?

Varför är det så svårt att gå en väg som andra inte ser?

Vad är det som gör att jag tar in deras tvivel och rädslor?

Kanske är det därför som det är viktigt med en bekräftelse från den universella källan. Modet och tilliten behövs för att vandringen ska kunna fortgå, att med vägledning bevara tron på att mitt hjärta väljer rätt väg för just mig.

Vilken dans väljer du och känner du glädjen på din väg?

Sat Nam
Akashbir Kaur

Källan

Inom dig finns källan, en osinande reservoar av ren och pulserande energi. Den bara finns där och är alltid tillgänglig för dig. När vi är förankrade, när vi landar i oss själva, då är vi i kontakt med denna källa. Det är i dessa stunder vi tillåter oss själva att ta del av den energi som bor inom oss och som inte vill något annat än att stärka oss och fylla oss. Vi når inte hit genom att tänka och planera, utan genom att stilla våra sinnen och befinna oss i tystnad.

Här kan du vila. Vara. Källan väntar alltid på dig. Finns alltid där. Ta dig ut ur huvudet och besök din källa. Här blir du medveten om din egen evighet, bortom allt logiskt tänkande. Här är du ett med helheten och ditt hjärta pulserar i takt med den energi som bor i ditt innersta. Så sitt invid din källa och ta del av den stora kraft av energi, ljus och kärlek som finns där för dig. Skapa dig ett större liv, med hjälp av dig själv.

Din källa kommer att leda dig dit du är på väg. Här finns svaren.

Sat Nam
Akashbir Kaur

Gott Nytt 2012!

Jag hade en vän. Han var mig mycket kär. Det fanns en tid då han lyfte mig ovanför vattenytan. Detta var en av hans vackra gåvor till mig, en bukett via cyberspace i en tid då han befann sig på andra sidan havet. Han visste vad jag behövde och när jag behövde det. Därför fick jag alltid en "fredagsblomma", för det tyckte han att jag behövde. Han såg mig. Ovärderligt. Sann vänskap.

En dag tog hans liv slut. Abrupt och utan förvarning. Tomheten var total.

Idag på detta årets sista dag vill jag hedra minnet av min nära och mycket käre vän Gösta och samtidigt önska er alla ett riktigt lyckligt 2012. Ni får ta del av denna bukett i min önskan om att ni detta år kommer att leva det ni drömmer om, att ingen tid må gå till spillo. Vad önskar ditt hjärta? Hur vill du att ditt år ska bli?

Må så ske!

I kärlek och med hopp om en värld där vi människor värdesätter varandra.
Tina.

GOD JUL

Tänd ett ljus och låt det brinna

Låt aldrig hoppet försvinna

Tänd ett ljus för allt du tror på

För den här planeten vi bor på

Tänd ett ljus för världens barn

Det blir ljusare igen

God Jul & Gott Nytt År!

Tystnad, stillhet och ljus

är vad jag önskar i mitt hus.

Min inre boning som är jag.

Andrum och perspektiv

på vad som sker i mitt liv.

När tiden springer

försvinner seendet.

Som i en tunnel utan ljus.

Man är hudlös

och ändå utav stål.

I öppna luckor sticker de in

de som vet var såren finns.

Vrider om

Tänker inte om...

ifall det känns.

God i min tro

känslig i natur

så vill jag vara

om än utan hud

Hellre det än

tom.

Bortom detta finns

något jag minns

En värld i ren kärlek

där de hudlösa hör hemma

men det är här vi lever

och verkar

Min största prövning

- att låta livet utmana

utan att ge upp.

För störst av allt är kärleken

Må den segra.

Sat Nam

Akashbir Kaur