Att hela är att laga något som är sönder. Man helar människor som är trasiga, på ett eller annat sätt. Jag ställer mina händer till förfogande, jag ger dig en hand att hålla i eller lägga på dig när du behöver hjälp. Många jag möter tror att helandet är hokus pokus, att det är sånt' som bara konstiga typer håller på med. Detta är så fel. Jag tror att vi alla bär på samma potential. Du också. Vi kan alla hela människor, vi kan hela varandra. Kanske ska man bara komma till en punkt i livet då man är mottaglig för denna underbara gåva, att bli en kanal för den universella energin. Det finns så mycket energi runt oss som fortfarande är outnyttjad. Jag tror att de dimensioner som många av oss ännu inte upplever, kommer att skapa oändliga möjligheter i arbetet för en bättre framtid. Om vi bara vågar. Återigen skapar rädslorna hinder i vår väg. Det outforskade och odokumenterade hotar ännu, men i alla tider har ju människan varit rädd för det okända, rädd för förändringar som hotar den invanda trygga tillvaron. Men är tryggheten alltid det optimala? Är inte utveckling lika viktigt? Det enda sättet att skapa nya upplevelser, få nya erfarenheter och utvecklas är ju faktiskt att våga möta det obeprövade.Jag behöver för egen del inte veta vad helandet är eller var energin kommer ifrån. Jag behöver inga vetenskapliga bevis för att tro på den helande kraften. För mig räcker det att känna att det faktiskt fungerar, att jag kan skapa mig en bättre tillvaro genom att låta kraften flöda genom mig. Det är för mig en trygghet, att mina händer ger mig den energi som min kropp behöver. Den är ett redskap som har blivit en del av min vardag, hur förvånande detta än låter.
Det sägs att varje människa är salig i sin tro och det är nog väldigt sant, men den helande processen är ingen religion. Den helande kraften är för mig universell, förenande och kraftfull i skapandet av en bättre värld.
