Rösten inom mig säger att det är dags att vakna. Jag måste nu börja se min väg tydligare och påbörja vandringen mot mitt livsmål.

Har du vaknat än? Vad är det som gör att just du ska vakna och vandra? Vet du vart du är på väg?

Hur finner vi vår utlagda väg? Hur får vi vetskap om vad som är bäst för oss?

Jag tror att vi alla bär de svaren inom oss. Om vi bara lyssnar. Det är lättare att söka svaren utanför oss själva, på platser där vi inte är. Varför tror vi att andra vet mer om oss än vad vi själva gör? Varför skulle det vara så?

Är det inte mer logiskt att du vet mer om dig än vad andra vet? Kanske är det av osäkerhet och lättja som vi låter andra styra våra liv. Det finns kanske en rädsla för den storhet vi bär inom oss. Om vi upptäcker att vi är ett med universum och dess energier, innebär det obegränsade möjligheter. Kan vi hantera det? Kan vi hantera vår egen storhet och göra något vettigt av den?

Är det ett omänskligt stort ansvar att bära?

Tänk om det är så att du är en del av allt det största, av allt det fantastiska och det gudomliga. Tänk om du är ett med den gudomliga kraften. Vad skulle det innebära för dig? Skulle det förändra de val du gör i ditt liv?

Jag tror att vi kan påverka våra liv i mycket större utsträckning än vi gör. Jag tror att det ligger en vilande potential i oss alla till att förändra, till att göra skillnad. Detta gäller både i våra egna vardagliga liv och i ett större sammanhang. För det är i det lilla vi skapar de vibrationer som ger förändringar i det större. Vi kan alltid påverka våra egna val och om vi gör det i ett kärleksfullt andetag, ger det positiva ringar på vattnet. Att göra lite är alltid bättre än att göra ingenting.

Börja med dig själv. Skapa det liv du önskar. Börja även där i det lilla. Titta på vad du önskar. Hur vill du att din söndag ska se ut idag? Det kan räcka med att göra en liten förändring. Följ din känsla och gör verklighet av den önskan som kommer till dig i denna stund.

I kärlek till mig själv, till dig och till livet,

Akashbir Kaur

Ännu en vår är i antågande

Trots ihärdig vinterkyla finns det en vår. Fåglarna återvänder och luften är klar och frisk. Solen lyser och himlen är blå. Kan det bli vackrare. När hoppet finns, lever jag. Det räcker att veta att något är på ingång. Då kan man vila i det. Vara i nuet, i vetskap om att en önskan kommer att uppfyllas. I detta fall värme och pånyttfödelse av hela naturen. Höstens och vinterns långa vila är snart över, reflektionens tid är avslutad. Nu kan vi börja agera och leva det vi önskar. Även vi blir på ett vis pånyttfödda. Dofter, smaker och upplevelser förstärks och lusten återvänder. Nu följer en tid av nyfikenhet, upptäckarlust och initiativ. Gå ut och upplev. Lev. Njut!

Tina.

Drömmar

Drömmarna är långt mer viktiga än vi kanske tror. Det är en av få gånger som du har full tillgång till ditt undermedvetna, där det inte finns några regler att följa. I drömmarna får du fritt spelrum och allt är möjligt, även det som du önskar inte var möjligt. Du möter dina önskningar, farhågor och rädslor.

Det är inte alla som minns sina drömmar, men drömmer gör alla. Om du minns vad du drömt, skriv ner det så fort du vaknar. Ofta kan du få en djupare kunskap om dig själv genom att analysera dina drömmar. För mig är det känslan som är den viktiga. Hur mår du när du vaknar? Symbolerna du får till dig i en dröm står nämligen inte alltid för det du tror att de står för. Om du möter något som hotar dig och som du upplever som mycket obehagligt, kan det vara sidor av dig själv som du inte vågar se. Något du kan dra lärdom av.

Inatt drömde jag om ormar, stora och riktigt obehagliga, och de var överallt. Men ormen är en symbol för inre förändringar. Ormen säger till mig att jag ska vara i ständig förändring för att vara ett med den skapande kraften. Förändra din inre värld för att kunna förändra din yttre värld. Så...något mycket obehagligt blev ett vackert budskap till mig.

I vår vardag stänger vi ofta ute våra inre önskningar och rädslor. Det blir lättare så. Vi hinner inte bearbeta. Vi vill leva så enkelt som möjligt. Det finns inte utrymme för introspektion helt enkelt. Låt därför natten bli en plats för en stund av möten med dig själv och det du annars trycker undan. För om vi ska leva ett fullt liv, där hela du får vara med och leka, måste vi möta oss själva någonstans någon stund.

Tina.

Ditt inre barn

Befria ditt inre från de osynliga kättingar som hållt dig instängd och gjort dig onåbar för dig själv. Alla år av förringande av ditt inre barn har skapat en ohållbar miljö. Hur ska du kunna leva där du är, om du inte är där DU är. Att vara i nuet låter bra, men hur lätt är det egentligen. Att leva enbart i och för denna enda sekund kan vara det svåraste du någonsin har gjort. Och ändå borde det vara så lätt, rätt...och så naturligt, att leva där man är. Just nu. Här och ingen annanstans.

De stunder som jag upplever min totala närvaro i mig själv har hittills varit lätträknade men fantastiska. Den känsla jag känner i den stund av NU är enbart frid, kärlek. Jag slås då av hur underbart vackert livet egentligen är. När vi är där. Jag vill vara mer där.

Varje gång jag får denna känslan i min kropp, följs den av en annan mindre angenäm känsla. Tänk om jag inte lyckas finna den där underbara känslan ofta nog. Tänk om jag plötsligt är gammal och inser att jag alla dessa år har gått och varit någon helt annanstans. Hela tiden sprungit före. Före mig själv. Jag har gått i mina egna fotspår, placerade åt mig av mitt mentala jag, det som inte varit sammankopplat med mitt hjärta. I kontakt med min ande.

Därför har jag nu bestämt mig för att börja skapa nya stigar, med fotspår som satts dit i den stund jag är på väg. Jag ska ta över rodret över mitt liv och låta min mentala del få vägleda mig i de stunder då det verkligen behövs. För det gör det. Vi behöver alla delar av oss själva, men kanske behövs ibland en omfördelning av vem som ska göra vad och hur mycket.

Hur lever du min vän? Är du i dig själv? Är du vän med ditt inre barn, eller sitter det en liten ängslig, osedd och rädd tjej eller kille därinne?

Sat Nam
Akashbir Kaur