Vem är du och vad vill du...

För många år sedan, medan jag fortfarande var naivt befriad från det verkliga livet, läste jag någonstans att "du kan inte älska en annan människa fullt ut förrän du älskar dig själv". Jag tyckte att det lät konstigt. Hur hänger det ihop, tänkte jag. Sanningen är att det hänger ihop mer än man kanske tror. När du befinner dig i "ditt bästa jag", när livet är på topp och allt känns som att det går din väg. I dessa stunder älskar du din man och dina barn besinningslöst. När livet däremot känns tungt, kan du reta dig på hur mannen lägger tandkräm på sin tandborste eller hur barnen slänger strumporna i fåtöljen. Allt handlar om hur DU mår. Om du mår bra, ser du alla i din omgivning i ett klart strålande ljus. När du dippar, har alla fel och brister. Så...försök att acceptera dig själv som du är. Gör ett riktigt tappert försök att älska dig själv, om inte annat så för din familjs skull. Du är den du är och innerst inne är detta något som är både unikt och oerhört vackert. Om du bara själv kunde se hur vackert! Ingen annan kan tala om det för dig heller. Du måste själv se det, uppleva dig och komma till insikt om att även du är en perfekt skapad egen person. Det finns ingen som du och det finns ingen som din man eller dina barn. Ni är alla unika och alldeles perfekta. Om du kan leva med den devisen, kommer allt annat att lösa sig. Då kommer dina drömmar att gå i uppfyllelse och ditt liv kommer att berikas på så många fler sätt än du ens kunnat drömma om. Varför inte försöka redan idag? Från mitt hjärta önskar jag dig all lycka med denna tuffa uppgift. Jag sänder dig en utmaning och jag hoppas att du antar den med stort mod.