måndag 21 januari 2008

Ditt enda mirakel...

Ett nyfött barn. Varmt, fridfullt, sårbart, starkt, vackert. Ett mirakel. Sannolikt det enda mirakel du uträttar under ditt liv. Detta lilla mirakel är en ny människa, som kommit till oss med glädje, kärlek, hopp, tillit och lycka. Barnet bär i sitt hjärta den renaste kärlek. Denna kärlek är inte villkorlig och inte heller begränsad i vare sig mängd eller styrka. Med denna kärlek kan en ny människa förändra, förbättra och förnya vår värld - om vi ger barnet tillåtelse att fortsätta bära denna rena kärlek i sitt hjärta.

Genom att visa vår kärlek till barnet, respektera dess tankar och önskningar samt uppmuntra dem i deras tappra försök att lära sig saker, känner barnet sig älskat och kärleken gror. Barnet är helt och hållet beroende av sina föräldrars välvilja. Det är föräldrarna som vägleder barnet den första etappen genom livet. Detta är kanske den enda gången i ditt liv som du är älskad helt villkorslöst. Du är ALLT för barnet. Vårda denna kärlek och detta enorma förtroende väl. Visa din respekt gentemot barnet genom att lyssna när det talar, uppmuntra barnet när det berättar fantastiska saker som det har upplevt, undvik att köra över barnet känslomässigt, var förstående och ge inga goda råd. Du är utvald att vägleda ett barn. Var ett bollplank, en trygg famn, en förstående och tröstande förälder och visa all den kärlek du känner inom dig. Uttryck din kärlek i ord, men främst genom kramar och god omvårdnad. Låt barnet få känna sig älskat och betydelsfullt. Visa din tacksamhet över att ha fått den vackraste av alla gåvor.

2 kommentarer:

Lilian sa...

Det är lika fantastiskt tycker jag att man själv kan känna en sådan obegränsad kärlek oavsett antal barn. Hur mycket kärlek kan man känna? Innebär det att ju fler barn man har desto mer kärlek finns i ens hjärta eftersom jag inte känner mindre kärlek för mitt första barn än mitt sista?

Sat Nam sa...

Sannolikt är all kärlek obegränsad och ovillkorlig, i sin renaste form. Det är vi människor som sätter upp en massa hinder för denna kärlek att få flöda fritt, men när ett barn föds, som är så nära, kommer kärleken som sprungen ur en urkraft långt inne. I många relationer tror jag att rädslor, avund, oro m m kommer emellan. Men det är onekligen en väldigt märklig känsla, när man efter varje gång får en AHA-upplevelse att känslorna är så starka. Oförändrad styrka, men annorlunda för varje gång.