Fjärilen är i konstant rörelse. Den öppnar upp och avtäcker andlighetens blomma. Den inre solen stiger i morgonljuset och ger dig hopp. Meditationen föds inom dig och du inser att sökandet måste gå inåt, inte utåt. Ingenting finns därute så länge du inte ser vad du har därinne. Domaren i dig finns därute. Din vackra själ är inne i dig och längtar efter en fördomsfri värld, en plats där kärleken och insikten får plats på första parkett. I drömmen finns inga tvivel och just därför är den en så viktig del av verkligheten, den som inte låter hjärnan vila och spela fritt. Tillåt drömmen och fantasin att få större spelrum. I drömmen finns inte kontrollen. I fantasin går dina drömmar i uppfyllelse. Du skapar din nya verklighet i detta rum. En verklighet som speglar det vackraste i dig.
Subtila och levande, skira och starka, saknad och möten, abstrakt och verkligt, linjer och ytor, kärlek och hat...vad vore våra känslor och upplevelser utan dess motsats. När du öppnar upp, vill en del av dig stänga igen, för att återigen öppna. Blomman exploderar i doft och skönhet för att vissna ned och dö. On Off. Paus. Play...on and on and on we go...with the flow...
Gå inåt. Nå ut. Vila. Väcka. Drömma. Agera. Fantisera. Analysera. Se klart.
Skönheten finns inom oss alla. Var dig själv. Var DU. Var den du är. Ingen annan. Surrender!
Shekinah
5 kommentarer:
Som vanligt stämmer dina ord in väl i min situation. Jag undrar ofta hur du träffar så rätt.
I drömmen finns inte kontrollen...så rätt du har! När jag drömmer mig bort, för det gör jag ofta, finns det ingen som kontrollerar mig, övervakar mig, analyserar mig och kritiserar mig. Där är jag bara den jag är utan att behöva försvara mig för mina handlingar.
Jag har börjat gå in i mig själv. Det är svårt, men nödvändigt. Att lyssna till sina inre röster och ställa dem mot varandra. Vilken röst vinner kampen?
Jag är inne i en väldigt jobbig period just nu, där jag verkligen måste lära mig att lyssna till mig själv. Men jag blir samtidigt motarbetad från utsidan, för man kan inte förstå hur min insida tänker.
Jag måste skynda mig med mina tankar, för min själ sjunker ihop och jag blir en person som jag egentligen inte är, ledsen och trött, rädd och förtvivlad.
Kraften finns i mig, långt inne, men jag orkar inte ta fram den just nu.
Jag måste kämpa nu, för att bli den jag vill vara.
Tack för dina ord.
Kram E.
Visst är det fantastiskt det där med att öppna upp...stänga igen...för att öppna upp...
Universum är fantastiskt, hur de viktiga orden alltid når oss på ett eller annat vis och hjälper. I drömmen är allt detta möjligt. I vardagen är det oförståeligt. Kampen mellan rösterna är utmaningar, för att testa hur säkra vi är på vår väg. Att bli motarbetad är också en prövning vi måste övervinna, stärka oss själva i vår tro på vår väg.
Själar som sjunker måste lyftas, men kanske först få tillåtas att sjunka en bit för att nå klarsyn. Rädslan måste övervinnas, men kanske även den först upplevas till fullo för förståelsen att det är motsatsen man önskar - kärlek.
Kraften finns. Oroa dig inte. Be om hjälp om orken inte räcker. Det finns många "hjälpare" därute.
Lycka önskar jag dig på din vandring!
I kärlek och tro,
Tina.
När jag läste dina ord brast det för mig och tårarna började rinna. Ja, det är ju bara kärleken jag söker. Men jag vet inte om jag söker den på rätt ställe. Det känns som om jag stöter bort den kärlek som man erbjuder mig och istället söker den där jag inte ens vet om jag hittar kärlek.
Jag har så många frågor inom mig som jag söker svar på. Det känns hopplöst och jobbigt bara. Jag är trött på mig själv! Trött på att jag inte kan hitta mig själv och äntligen veta vad jag vill göra av mitt liv.
I min själ gnager ångesten hela tiden. Jag orkar inte tänka klart. Eller så vågar jag inte, jag vet inte.
Jag vet att det finns hjälpare som följer mig på min vandring. Men de går bara bredvid. Ingen tar min hand och leder mig, för ingen annan kan säga mig vad som är den rätta vägen. Jag känner mig så ensam i mina tvivel...
Tack för dina ord!
Kram E.
Fina E,
Du finner inte kärleken du söker, eftersom du letar på fel ställe, precis som du skriver. Det är kärleken till dig själv du letar efter och den är inte alltid så lätt att finna. Mycket står i vägen. Vi kommer ibland väldigt långt bort från den kärleken, att vägen dit blir väldigt dimmig och diffus.
Dina hjälpare vill att du ska finna lösningen själv. Det är det som är din uppgift. Deras är att stötta dig på din väg, att trösta dig när du gråter, peppa dig att gå vidare, att inte ge upp. Lösningen bär bara du inom dig. Ingen annan kan göra jobbet åt dig. Bara du.
Finn kärleken till dig själv först och därefter kommer allt annat att falla på plats i ditt liv. Var så säker. Det är inte lätt, men det är det som är din väg nu. Stanna upp, spring inte, ta inga genvägar för de är senvägar. Våga möta dig själv. Våga pausa i livet. Sluta söka. Bara vara. Jag tror att det är bästa receptet för dig i din situation.
I värme
Tina.
Skicka en kommentar