onsdag 15 september 2010

Att leva sitt liv i sanningens tjänst



Vad innebär det att leva i sanning? För mig handlar det om att vara sann mot sig själv i första hand, för att därefter vara sann mot sina medmänniskor. Om du är sann mot dig själv, vågar du gå din egen unika väg genom livet. Du vågar gå mot strömmen, i syfte att följa ditt eget flöde. Ingens väg är lik den andres, men vi är alla på med på samma vandring.



Du är unik. Du bär på gåvor som du har en uppgift att förvalta och utveckla. Alla rädslor behöver elimineras och ersättas med mod. För det är modigt att våga gå sin egen originella väg. Kanske det inte borde betraktas som modigt, med tanke på dess egentliga självklarhet, men i vår värld är man sannerligen modig om man vågar.



Det finns ljus och det finns avsaknad av ljus. När du tänder ett ljus, lyses allting runt dig upp. När du följer ditt hjärta och låter det leda dig rätt på din väg, är det som att du tänder ett ljus. Plötsligt blir världen runt dig ljusare, lättare och gladare. Du mår genast mycket bättre än tidigare. När du mår bra, gör du bra saker. När du skapar något bra, blir det ringar på vattnet. Ljuset är sanning. I ljuset ser du sanningen tydligare. Din sanning. Din väg.



I sanningens tjänst,

Tina.

5 kommentarer:

Anna sa...

Du inspirerar och berör...som alltid med dina texter. Tack. Så fantastiskt med din nya väg...

Elle sa...

Du har så rätt...
Ett fint inlägg, som alltid hos dig!
Önskar dig en fortsatt skön helg!
Kram!!

Boris sa...

Tackar! Har nu tittat efter nya inlägg varannan dag i en månad he he, börjar nog bli beroende ;)

I sanningens tjänst,
Boris

Sat Nam sa...

Kära läsare och medmänniskor!

Tack för alla fina kommentarer ni skickar och för att ni väljer att följa min blogg. Det känns varmt och starkt.

Mitt bloggande styrs helt av min inspiration och inlevelse. Därför kan det ibland gå längre perioder mellan inläggen, men jag kommer alltid tillbaka.

Visdom kommer ur insikterna som vi får av alla de processer vi går igenom. I vissa perioder är det mycket som kommer till oss och för mig är det så. Då skriver jag.

Jag kan inte blogga för bloggandets skull. Jag skriver bara när jag känner att jag har något att tillföra andra människors liv...och mitt eget. För så är det ofta. Det jag skriver är lika mycket för mig själv som för andra.

För att kunna finna sitt största liv måste vi dela med oss till andra och tillsammans hjälpa varandra framåt på vår gemensamma väg.

Lev i lycka denna soliga höstvecka!
Kärlek till er alla,
Tina.

Boris sa...

Hej Tina.

Jag menade bara att det är intressant att läsa bloggen.

Håller med dig om att du bara ska få skriva när du känner för det och när inspirationen finns där. Det är inte textmängden och frekvensen av inlägg som är det värdefulla, utan det är innehållet. Insikt kan man inte tvinga sig till.

Kram,
Boris