fredag 28 maj 2010

Din vägledare


När du följer din inre vägledare känner du dig mer hel. Du utgår då från din innersta kärna. Ditt inre ljus kommer att leda dig rätt på din väg. Du söker kanske ständigt efter vägledare utanför dig själv, när den hela tiden funnits inom dig. Du har själv den inneboende kraften att leda dig rätt. Om du bara lyssnar. Det finns en röst, en känsla, en övertygelse. Följ den och du kommer att hamna precis där du ska hamna. Livet tar en oväntad vändning. Väck upp din egen kraft och ta över ditt liv. Det är bra att lyssna till andra, men det är nödvändigt att ha tillit till sin egen känsla, sin egen intuition. Det är ju ditt liv, din väg och dina beslut och dina konsekvenser. Ingen annan kan ge dig det du själv kan ge dig. När du är i mörker, tänd ett ljus och allt mörker försvinner. Det är så lite ljus som krävs för att erövra mörkrets makter. I ljuset ser du vägen, dörren ut mot framtiden.

Kram till er alla med en önskan om en underbar helg!...och ett tips...spring genom rapsfälten! Vi gjorde det igår och det var en stark upplevelse.

Tina.

5 kommentarer:

Pernilla sa...

För första gången på länge, så har jag väldigt lite kontakt med mina vänner. Alla är så upptagna med sitt och även jag.
Först fick jag panik, då jag mår så dåligt inom mej. Ska jag separera efter 15 år eller stanna kvar?
Förr har jag haft dem att bolla mina tankar och känslor med.
Just nu är det bara jag.
Nu börjar jag känna, att det kanske är en mening.
För jag försöker ju finna mej själv och det gör jag ju endast genom att vara med mej själv :)
Nu måste jag lita till mina känslor, tankar och min inre röst.
Och det känns väldigt bra.
Förr när jag var yngre tog jag alltid egna beslut.
Det har jag inte gjort på 15 år.
Och då har jag tappat bort mej själv.
Så, jag tror att detta är meningen och jag börjar vara mer "i mej själv".
Skulle också vilja springa genom ett rapsfält...
Det får bli en dröm att uppfylla!
Ha en skön helg!
kram Pernilla

Anonym sa...

Jag har haft samma känsla som Pernilla ibland...jag har känt mig väldigt ensam för att sen upptäcka att det är bra så - för ingen annan får påverka mina beslut.

Det där med att hitta sig själv är en sak som är väldigt svår för mig. Jag har kommit så långt i mina tankar att jag äntligen fattat att man inte kan lämna anvaret till alla andra. Att jag själv är ansvarig för det.
Men jag vet inte hur jag ska hitta mig själv, hur jag ska gå in i mig.
Vilka frågor ska jag ställa mig själv, hur ska jag leda mig själv...jag vet det helt enkelt inte.
Sen kan man samtidigt hitta saker som gör en "lyckligare" men som man inte kan förverkliga av olika skäl...t ex ekonomiskt eller praktiskt.
Jag börjar med att göra "småsaker" som ger mig glädje, kanske resten kommer senare?

Ha en skön helg!
Kram E.

Sat Nam sa...

Hej Pernilla & E,

Har ni gått i någon meditationsgrupp någon gång? Jag vet ju inte var ni bor, men i Limhamn/Malmö finns min meditationslärare Marie Ek Lipanovska. Hon är fantastisk, mysig och vägledande när man söker. Hon har flera olika sorters grupper man kan deltaga i. Om ni inte bor i närheten finns säkert något där ni bor.

För mig är nog meditationen det bästa sättet att söka mig själv och svaren jag behöver.

Fortsätt att uppfylla era drömmar! Själv leker jag mig igenom de timmar jag inte jobbar...det är tacksamt att få omges av små barn som har så nära till skratt och lek.

Att vara ensam med sig själv är nog också bland det nyttigaste man kan göra, att inte alltid söka närhet och kontakt med andra utan med sig själv. Promenader brukar också ge många bra insikter.

Jag tror inte att separationer behöver vara nödvändiga, om det inte föreligger riktigt dåliga och osunda omständigheter, utan jag tror att man ofta kan jobba på sin relation och med sig själv för att finna lösningar. Vi utvecklas ofta i otakt med vår livspartner och därför kan man bli otålig och frustrerad över bristen på förståelse och kärlek...ibland måste vi invänta varandra...i kärlek.

Kram till er båda,
Tina.

Boris sa...

Hej.

Meditation är något jag också förespråkar. Men för de som inte än har börjat eller inte vill börja är som sagt skogspromenader väldigt bra. Hjärnan försätter sig själv automatiskt i ett meditativt tillstånd när man promenerar i naturen. Okej, vissa dagar är det svårare än andra...men oftast.

En annan metod för att granska sina tankar är att skriva ner de. När ni känner för att fundera över något som känns för abstrakt för att finna en klar lösning, skriv ner resonemanget. Ibland kommer insikten i sekunden man har lagt ner pennan efter att man har slutat skriva. Sen är det också bra att kunna läsa det man själv har skrivit och kanske i framtiden då inser att man tidigare tänkte väldigt annorlunda. Det i sig kan användas som ett mått på mental progression.

Lev väl!
/Boris

Anonym sa...

spännande hamnade här på grund av fjärilen,har under våren och sommaren sett fjärilar överallt, levande, målade ,på tyg ...funderade över dess betydelse. Var under sommaren nära en separation,förändrade mig,kämpade och segrade,spännande med tanke på vad du skrivit "När du följer din inre vägledare känner du dig mer hel. Du utgår då från din innersta kärna. Ditt inre ljus kommer att leda dig rätt på din väg. Du söker kanske ständigt efter vägledare utanför dig själv, när den hela tiden funnits inom dig. Du har själv den inneboende kraften att leda dig rätt. Om du bara lyssnar. Det finns en röst, en känsla, en övertygelse. Följ den och du kommer att hamna precis där du ska hamna. Livet tar en oväntad vändning. Väck upp din egen kraft och ta över ditt liv. Det är bra att lyssna till andra, men det är nödvändigt att ha tillit till sin egen känsla, sin egen intuition. Det är ju ditt liv, din väg och dina beslut och dina konsekvenser. Ingen annan kan ge dig det du själv kan ge dig. När du är i mörker, tänd ett ljus och allt mörker försvinner. Det är så lite ljus som krävs för att erövra mörkrets makter. I ljuset ser du vägen, dörren ut mot framtiden." För det var exakt vad som hände och jag är fortfarande sambo :) Fjärilens betydelse har jag kollat upp och den står för odödlighet, för pånyttfödelse och transformation. Den är också en mycket gammal symbol för själen och för livet självt. Marie